Vi gjorde en blixtvisit till Orsa i helgen. Åkte på lördag förmiddag för att slippa ta oss igenom dalaskogarna i svartaste svart. Det var nog ett bra beslut, för Markus hann med en konsert med Deportees på fredagskvällen och jag och Loveliten hälsade på mormor och morfar som kattvaktade Selma i Johannas lägenhet. Simstjärnan Johanna var på tävling i Malmö och tävlande som vanligt för Solens IF.
Efter en del packbestyr kom vi iväg och körde genom ett vackert vinterlandskap. Vi tog det ganska lugnt efter vägen. Markus började känna sig förkyld och Love var också täppt så vi fick stanna efter vägen och ge honom koksalt…
Lite sega och slitna efter nyårsfirandet skiftade vi fokus. Oskar och Lukas skulle döpas. I sann Mattssonmanér, dvs alla springer runt omkring och försöker göra sig klara och komma ihåg allt som ska kommas ihåg, lyckades vi duscha och få på oss fina kläder. Dopet ägde rum i Fryksås fäbodspensionat. Det var mysigt att komma in i den fina lokalen och njuta av den magnifika utsikten över Orsasjön. Love sov sig igenom hela ceremonin, även då mamma och pappa sjöng. Vi valde en av Uno Svenningssons låtar, ”Skymtar för en stund”. Texten är så fin och beskriver känslan och tankarna man har till sitt nyfödda barn. Salladsskålen som vi hade under nyårsmiddagen tjänade som dopfund. Barnen var mestadels tysta under dopakten fastän Oskar tappade tålamodet ibland. Vad gjorde det? Ingenting.
Vi njöt av god smörgåstårta och trevliga samtal. Love vaknade på slutet, lagom för att heja och charma Markus mostrar Kerstin och Gertrud. Love fick lite mat och sen var det skönt att ta det lugnt hemma i huset.
Lördagen ägnades åt att länsa Moras affärer. Länge leve mellandagsrean. Det är ju vansinne att köpa julklappar innan julafton, men det kommer man ju inte ihåg i början av december. Vi tog en promenad i -19 grader och fick titta på Anna och Daniels fina hus. När vi kom hem bastade vi och Love sov fint hela kvällen. Vi behövde bara plugga in nappen ibland så somnade han om.
Farmor, farfar, Markus, Matilda och jag spelade sällskapsspel och njöt av att det var lite lugnt och skönt. Dagen därpå packade vi bilen och styrde hem till Sundsvall, nöjda med ett härligt nyårsfirande i bagaget var det härligt att komma hem.
Resan från Sundsvall gick efter planerna. Efter att ha lärt oss packa bilen från vårt julaftonsfirande i Kramfors kom vi iväg på utsatt tid. Vi stannade till i Söderhamn på McDonalds och Love fick sin vanliga milkshake medan jag och Therese tog en kaffe och bulle. Det var en kall och krispig decemberdag med en toppnotering på -26° strax efter Bollnäs. Strax före ankomst till Orsa älgade tre älgar över vägen, som tur var såg vi den första älgen på långt avstånd och kunde sakta in lagom till att på nära håll beskåda de två eftersläntrarna.
Kvällen spenderades med att planera inför nyårsmiddagen. Ett ambitiöst tidsschema gjordes och uppgifter fördelades ut.
Nyårsafton blev en riktig succé. Hela familjen Mattsson var samlad och vi avnjöt en väldigt god middag med avbrott för att amma och söva barn. Vi lyckades också fånga de fyra nya kusinerna på bild. Menyn bestod av gratinerade hummer, fänkolssoppa, oxfilé med potatiskaka och till efterrätt en smarrig chokladtårta. På tolvslaget stod vi ute på gården runt den nyinköpta eldkorgen och bevittnade fyrverkerierna över orsasjön. En kväll väl värd att minnas!
Ojojoj, Love valde ett kvällsutbrott under vår packning inför resan till Dalarna. Jag fick ge mig ut på en promenad med vagnen i -18˚ för att ge Therese lite tid att packa och plocka i ordning hemmet. Vanligtvis brukar Love sova vidare efter en promenad men inte denna gång. Efter ca 10 min vaknade han och var otröstlig. Efter mycket kämpande sover han nu sin kvällssömn i sängen innan nattmålet.
Lite dålig timing av Love men vi är nu princip klara för avfärd till Orsa. Det ska bli mycket roligt och spännande – hela Mattsson familjen samlade med Loves tre nya kusiner. Vi blir totalt 20 personer, och då är bara den närmaste familjen räknad…
Nu återstår bara att gå ut och ställa in motorvärmartiden så vi har en någorlunda varm bil när vi åker imorn.
Mormor Barbro är en fena på att sticka. En rättvis fena. Hon har stickat dressar till mina två systerdöttrar och nu har hon även stickat en klassisk ”pippitröja” med tillhörande byxor och mössa till Love. Love är så fin i den. Igår fick han inviga den när vi åkte hem från Orsa. Men det gäller att använda den nu. Nu sitter den som ett smäck, men jag har en känsla av att Loveliten kommer att bli stor snabbt…Undrar om jag kommer att kunna sticka till mina barnbarn? Så här långt har jag klarat av några obligatoriska syslöjdsuppgifter på högstadiet och nu senast en Åremössa (väldigt förlåtande garn!)
