Befinner oss just nu i Orsa där vi avnjuter våra första semesterdagar tillsammans. Vi har passat på att nyttja systemet och lappat ihop några föräldraledighetsdagar med semester och får 6 veckor tillsammans – känns för jäkla bra.
Etikett: orsa
Ännu en morgon, exakt en vecka före midsommar. Love vaknade kring 7 och vi ammade. Sen gjorde jag min gympa medan Love lekte med sin sorteringslåda. Tog en dusch, ivrigt påhejad av Loveliten som parkerade sin chicco-taxi utanför badrummet och kollade in min duschshow. Love fick gröt och sen var det bara att lägga ner honom i sängen. Somnade direkt.
Så nu sitter jag här, nyduschad och pigg. Har druckit en kopp te och läst tidningen. Regnet öser ner utan för fönstret. Känns lite mysigt faktiskt. Juni kommer inte gå till historien som någon varm månad. Men det har hänt så mycket så jag har inte riktigt haft tid att tänka på vädret. De senaste veckorna har verkligen svischat förbi. Vi har haft fullt upp med husaffären och annat fix. Och nu ska vi sätta fart på lägenhetsförsäljningen. I eftermiddag åker vi till Skärsätter och i morgon går vi på vigsel i Nordingrå Kyrka. Emmas vän Helena gifter sig med sin Jakob. Håller tummarna att regnet uteblir.
Om en vecka är det semester för hela familjen. Då åker vi till Dalarna för att riktigt gjuta in Love i midsommartraditionerna. Stannar där i en dryg vecka. Längtar. Det blir skönt med semester!
I lördags åkte vi hem i sakta mak. Tog vägen över Orsa Finnmark för att få lite omväxling. Men det höll på att knäcka oss. Vägen var kurvig och guppig så till slut stannade vi när vi såg en Loppisskylt. Där gjorde vi ett fåtöljfynd som vi lyckades få in i bilen genom att skruva isär den. Några fina tallrikar hittade vi också. Sen puttrade vi vidare med matuppehåll i Ljusdal.
Väl hemma var Loveliten överlycklig att återse sin chicco-taxi. Så ivrig att det var svårt att ta en skarp bild på honom. Han körde så hårt att han fick låna Markus pannband för att slippa få sin långa pannlugg i ögonen.
Valborgsmässoafton, eller sista april som det heter i Ångermanland, firade vi hos Daniel, Anna och Esmeralda i Mora. Vi fick njuta av god mat och en klurig tipsrunda runt kvarteret. Var och en hade lämnat en fråga på temat ”det här visste du inte om mig” eller ”mitt pinsammaste minne”. Jag vann tävlingen med 9 rätt av 10!
Sen fick vi njuta av säsongens första grillmiddag. Bebisarna var snälla och sov gott medan vi kunde umgås och spela poker. Drinktävlingen uteblev dock. Trötta och ammande föräldrar höll sig till det röda vinet. Men vi fick smutta lite på en väldigt god drink. Så konkurrensen inför kommande drink-tävling verkar vara stenhård. Bäst att komma på något annat än vargtass eller screwdriver. Vi tackar för denna fest och ser fram emot nästa, då siktar vi på att tävla i distriktsmästerskapen i drinkar.
Det finns mycket att göra hemma på gården i Lisselhed. Loveliten har ju mest legat nerbäddad i en vagn, men nu njuter han av att få vara med och se lite. Han njöt i fulla drag när vi gick på upptäcktsfärd på gården hos farmor och farfar.
En kväll i soffan är inte så dumt efter en dag i bilen och några intensiva dygn i Moreus-byn. Loveliten sträcker ut sig i sin säng. Han sover som en ostkrok nuförtiden. Mamman och pappan ska kolla på Lost. Serien började nån gång 2004, samma år som vi blev tillsammans. Slutet sägs vara nära, inte för oss men för de där stackarna på den där ön. Det är skönt att vara hemma efter fina dagar med familjen i Orsa.
Livet gör som det vill
Vissa saker kan man inte styra. Inte ta kontroll över eller planera. Som att våren dröjer eller att ett hjärta plötsligt slutar slå. Det bara händer.
Påsken blev inte som vi hade tänkt oss i år. Tanken var ett vi skulle fara upp till Skärsätter och fira med Hasselrydarna. Lunginflammation och feberfrossa hos Barbro och mormor Gun förändrade planerna för alla och vi styrde istället kosan mot Dalarna.
I Essvik hann vi med en snabb husesyn av ett charmigt gammalt trähus. Tyvärr var övervåningen alldeles för låg för mina två meter. Synd på en annars mysig nedervåning med 2,70 i takhöjd.
Love var i storform hela helgen och charmade allt och alla i sin väg. Han busade och lekte hejvilt med farmor och farfar som fick chansen att lära känna Love bättre. Kusin Olivia visade goda egenskaper som framtida barnvakt och gav Love smeknamnet Lovis. Eftersom Rebecka skulle jobba hela helgen tidigarelade vi påskafton till fredag istället. Andra gången gillt som hela familjen Mattsson med alla nya kusinerna samlades runt matbordet på kvällen. Mycket stoj och stök men också mycket trevligt.
På påskafton gick min farmor bort. Allt gick väldigt fort. Hennes livskamrat Per ringde på fredagen och förklarade att något stod på tok. Farmor hade hög feber men var uppe på fötterna och verkade bättre till mods när pappa kom dit. På påskaftonens morgon ringde Per igen. Farmor hade kollapsat på toaletten. Mamma och pappa åkte in och möttes av ambulansen. På sjukhuset konstaterades lunginflammation och hjärtinfarkt. På eftermiddagen kallades barn, barnbarn och anhöriga in med budskapet om att slutet var nära för Anna-Lisa. Hon är en farmor som haft nio liv och överlevt många händelser men när jag såg henne i sängen kände jag att denna gången skulle det krävas ett mirakel. Jag tror att hon registrerade att vi alla var närvarande och det kändes skönt att få vara där och säga farväl.
Senare på kvällen orkade inte hennes hjärta med längre.
Det känns ändå bra att hon in i det sista fick vara klar i huvudet och att hon, när det väl var dags, fick en smärtfri och snabb bortgång.