Loveliten har en ny favorit. En liten prickig hund med stora ögon. Vi kallar honom Pricken. Varje gång han ser Pricken blir han glad. Ahh, gurglll, ahh, iiioooo låter han. Tack till familjen Nolby som har lånat ut vovven.
Endast Love och Therese är vaken. Även om det ibland tar emot att kliva upp under de tidiga morgontimmarna eller den sena kvällen för att ge Love mat, vill jag aldrig glömma känslan. Känslan som infinner sig när han lugnt och metodiskt äter från mitt bröst. Hur det känns som att bara vi två är vakna i hela världen. Hur han luktar och hur hans lilla kropp ligger i min famn. Hur han tar en paus från ätandet och tittar på mig och ler för att sedan fortsätta äta. Hur adventsstaken lyser i fönstret och hur snön faller utanför. Ibland vill man pausa livet och att allt alltid ska vara som det är nu.
Tillvaron börjar utkristallisera sig allt mer. Från att ha levt i en tillvaro där den ena dan aldrig har varit den andra lik börjar Loveliten hitta något som kan kallas rutiner. Peppar peppar, nästa vecka ser allt säkert helt annorlunda ut, men nu flyter det mesta på, på ett väldigt bra sätt.
Love brukar vakna mellan nio och tio på morgonen. Då ligger vi i sängen och busar och myser och jag passar på att läsa Sundsvalls Tidning. Sen äter jag frukost medan Love sitter i sin fåtölj (babysitter) eller gymmar på golvet. Framåt elva tar jag honom på tredje jäspen, lägger honom i vår säng, och så somnar han oftast inom fem minuter.
Det har hänt mycket i veckan så bloggen har fått vila några dagar. Besök från London, min födelsedag, bastu och Loves första vaccination för att nämna några.
Gotlandsminnen
Sommaren -04 hade vi vår första semester tillsammans på Gotland. Vi var nyförälskade och blev förälskade i denna karga men fantastiska ö. Sommaren -08 var vi tillbaka. Och tillbaka på fastlandet hade vi ringar på våra fingrar. Som vi har cyklat och trampat på denna ö.
Imorn ska vi fira lilla julafton tillsammans med familjerna Ekbäck och Melinder. Det är en återkommande tradition sen massor av år. Vi träffas hemma hos en av familjerna och äter julmat och byter julklappar och summerar året.
De senaste åren har det tillkommit nya deltagare. Förra året var det lille herr Ekbäcks första gång och i år är det Loves premiärkalas. Love är lite nervös inför det stora tabberaset och ville därför prova kläder ikväll för att hitta rätt outfit. Valet föll till slut på en cool skjorta som han fått av farbror Daniel och Anna. Han är superfin i den, även om han själv verkar tycka att en body egentligen är mer bekväm. Men vill man vara fin får man lida pin. Det inser nog Loveliten också…
Markus är i skrivandets stund på julfest i Hudiksvall. De äter en god middag och han har ska dessutom sova på hotellet där festen är. Det betyder att han kommer sova en lång (beroende på hans karaktär såklart) natt och sen äta hotellfrukost för att sedan dyka upp här vid tolvtiden. Det låter hyfsat skönt. Min kväll har sett lite annorlunda ut. Jag har bakat sirapslimpor och gjort marshmallowsgodis och tagit en promenad med Love. Vi har gått fram och tillbaka i stan i en timme. Han somnade direkt men det var så skönt när jag väl var ute. Nu sover han i sin mjuklift till köksfläktens brus och jag njuter av lugnet. Ska strax se vem som vinner Idol. Så jag unnar Mackan en härlig kväll och en skön natts sömn i hotellsängen. Allting har sin tid. Längtar tills det blir min tur att sova en hel natt – på hotell!
Sagan om ringen
Den trettonde juli tog jag av mig ringen. Mina fingrar började alltmer likna korvar och jag vågade inte längre ha den på. Jag var riktigt svullen under senare delen av graviditeten och fick bära ringen runt halsen i stället. Men så igår provade jag den (har provat den en gång i veckan) och kände att den passade! Härligt. Har känt mig naken utan den. Så ni som trodde att förhållandet var i kris kan glömma det…
Bilderna är från platsen där vi förlovade oss. Ett fantastisk ställe på underbara Gotland. Där friade Markus och jag sa ja.
I söndags styrde vi vagnen mot Norra Berget för att besöka julmarknaden. Det var en genuin marknad och inte bara krafs. Marknaden hade det mesta för julstämningen; munkar, tomtar, rullrån och ljus. Men eftersom Markus hade fixat värsta fikat (varm choklad och härliga mackor och bullar) nöjde vi oss med en chokladmunk. Köpte även hemmagjord pepparkaksdeg så i veckan blir det pepparkaksbak.
En tjej sålde superfina retoinspirerade barnkläder. Tyvärr fanns inte mössan vi ville ha i rätt storlek, men jag fick med mig en stor dos inspiration för att försöka mig på att sy egna kläder. Hur svårt kan det vara? Säkert jättesvårt, men jag ska försöka ändå. Har fina gamla påslakan som jag ska börja testa med.
Efter några timmar på berget var det skönt att värma sig med en dusch och härlig fisksoppa till middag. Vi toppade av kvällen med en bit kladdkaka och en promenad med Love. Det börjar bli frustrerande att behöva gå ut nästan varje kväll. På ett sätt är det skönt att komma ut och få röra på sig och tillfälle att prata ostört. Men kvällen försvinner och det är svårt att få nånting gjort. Förhoppningsvis går det över snart, men varje kväll kring åttatiden blir Loveliten som förbytt, skriker och har svårt att komma i ro…Det är bara en kort stund på ett dygn, men det känns ändå jobbigt. Positivt är det dock att han sover bra på natten. Inatt sov han rekordlänge, 7,5 h!
Hurra hoppas att det håller i sig!