Jag har blivit biten av loppisdjävulen. Och jag är i gott sällskap. Han heter Markus och är kanske inte lika fanatisk men han är oftast med på noterna. Love har inget val, han får hänga med. Under semestern har vi hunnit med ett antal loppisar, auktioner och besök på Erikshjälpen i olika städer. Erikshjälpen är bäst just nu. De har överraskande grejer, det är billigt och ordning och reda.
Loveliten har fått hålla i sig hårt i bilstolen när vi gjort u-svängar för att en risig loppisskylt intill vägkanten triggar igång ett begär hos mamma och pappa.
– Stanna bilen. Och så går man in. Skannar av lokalen med en snabb blick. Är det fler kunder/konkurrenter i butiken? Om inte kan man ta det lugnt och titta metodiskt. I annat fall faller blicken först på möbelhörnan, sen går ögat i 120 efter burkar, brickor och dalahästar och porslin. Ganska snabbt blir det tydligt om det finns något eller ej. Men inte alltid. Ibland behövs det flera varv. Eller bådas ögon, vilket var fallet i tisdags när Markus gick ett varv själv medan jag promenerade med en sovande Love. Resultatet blev en creméfärgad byrå som kommer att bli fin i Loves nya rum, samt en annan mindre gammal byrå som säkert får en fin plats i huset. Hittade också ett fint pussel till Love och två charmiga dukar med landskapsblommor och landskapsdräkter. Idag stannade vi till på en auktionsvisning när vi var på väg till Ö-vik. Där kammade jag hem fyra dalahästar och en dalatupp – för 30 spänn! Där fanns ett loppisbord med pryttlar för 10 kronor och jag slog till direkt. Wohoo.Vet inte vad det är med mig och gamla prylar. Jag blir bara så kär i dem.
Som tidningsmedarbetare skäms jag nästan att erkänna att det första jag kollar i tidningen är annonser om auktioner och loppisar. Det hör sommaren till och nyhetsmänniskan i mig vaknar nog till i takt med att nyhetstorkan släpper. Dagens toppnyhet: Auktion i Stavreviken på söndag! Äntligen lite goda nyheter i tidningen…