Dagarna tar ut sin rätt på Loveliten. Han är alltid igång, rör sig, leker och sprattlar. Igår kväll när jag skulle väcka honom för att ge sista nattmålet stötte jag på patrull. Han gick inte att väcka. Han fortsatte att sova. Medan jag bytte blöja, tvättade honom, smorde in ansiktet. Jag pratade och sjöng utan att få någon kontakt. Vid ett tillfälle öppnande han ögonen och log sitt bredaste leende. Sen somnade han igen. Då hämtade jag kameran och tillkallade hjälp för att få honom att vakna. Pelefanten, en fin present från kusin Olivia, gjorde sitt allra bästa för att väcka Love på ett mjukt och fint sätt. Men, tillslut gav han också upp och la sig bredvid Love och somnande in. Jag lyckades på något märkligt sätt få honom att äta i tio minuter. Utan att vakna eller öppna ögonen. Men han lyckades öppna munnen, och det räckte.
