Det känns som igår men nu är det dags att än en gång summera ännu ett fantastiskt år. Ett år när tre har blivit fyra och vi har blivit ett med huset. Men först backar vi bandet till ett kylslaget och vintrigt januari.
Kategori: Resor
Nu går det inte att förneka längre – hösten är här. Vi lägger upp några bilder från sommaren så kanske det känns lite bättre. Taget med en gammal analog Nikon FA med gammal hederlig film.
Här kommer påskhelgen i bilder. En påsk utan rinnande vatten men med sol, värme, god mat, gemenskap och hopp om framtiden. Det är alltid lika härligt att vara i stugan!
Vi kom aldrig i väg till Storhogna. Markus blev sjuk och febrig så vi ställde in det hela. Tråkigt, men det kändes bara jobbigt att och nästan omöjligt att komma iväg för en sjukling, en gravido och en energisk lilleman. Så vi blev hemma och prickade av några punkter på vår långa to-do-list (slavlistan) istället. Markus har lagt golvet i lilla rummet uppe så nu är golvet lagt på hela övervåningen. Nu väntar målning i det rummet och sen ska golven slipas lite lätt och sen behandlas.
I lördags fick Love vara med mormor och morfar som var ute på kombinerad barnvakt- och kattvaktsturné. Det tyckte Love var toppen, jag också som åkte på en rejäl loppisrunda. Fyndade en hel del barnkläder på en stor barnloppis, både till Love och Lille-skrutt. Lite leksaker och annat smått och gott blev det också. Avslutade min toppenlördag med räkmacka, kaffe och tidning på Chocolate House. Inte helt fel.
Det florerar rykten här på bloggen som jag måste bekräfta att de är sanna. Mina pendlingsdagar till Hudiksvall är över. Den 2 maj börjar jag på Sigma i Sundsvall som interaktionsdesigner/grafisk designer. Ska bli så skönt att slippa ta sig till Huddik varje dag. I 5 års tid har jag pendlat, låter helt sjukt när jag tänker på det. Men när man är uppe i det blir det till slut vardag.
När kontraktet var påskrivet frågade chefen om jag ville hänga på till Bad Gastein på konferensresa. Och visst ville jag det. I helgen bar det av till Alperna, senaste jag var i dessa områden var 1997 då jag var i Val d’Isère. Regn och barmark var inte bilden jag hade av Alperna men det blev kanon. Skidåkning med guide, goda luncher på berget, afterski, goda middagar och en del öl. Ser fram emot att börja på mitt nya jobb.
Nytt hus (nåja, 100 år gammalt), nytt jobb och ny bebis. Vi gasar på här på Hemmanet.
… i Kra-kra-kramfors. Eftersom Markus åkte till Bad Gastein med sitt nya jobb i torsdags, planerade Love och jag att åka till Kramfors över helgen. Men i fredags eftermiddag ringde de från Loves dagis och berättade att han kräktes och var lös i magen. Fick sticka från jobbet (min sista dag) och hämta den lille. Han var alldeles matt men piggnade till under kvällen. Särskilt glad blev han när den nedkräkta nallen kom ut vit och fin från tvättmaskinen…
På lördag morgon var han pigg och drack välling så vi packade in oss i bilen och åkte till mormor och morfar. Vi hade en härlig dag med lek, bus, småstadshopping för mig, bad i badkar och en god middag. Love hade ingen vidare aptit, förutom på ostkrokar… Han somnade och vi åt middag och kollade tv. Senare på kvällen kräktes Love i sömnen. Sen en gång till. Fick byta ett antal blöjor under natten och sov själv som en kratta. Men det var ändå värt trippen till Kramfors. Nu har han peppar, peppar inte visat några fler magsjuketecken även om aptiten fortfarande är dålig. Han är hemma idag och vilar till sig.
Markus kom hem sent igår. Love har då och då under helgen sagt pa-pa, pa-pa och pekat mot dörren. Nu längtar både mamman och Loveliten efter att han ska komma hem från jobbet!
Vi har haft fina dagar hos min mormor. I onsdags åkte vi till Kramfors och sov där och på torsdagen fortsatte vi tillsammans med mormor, vidare till Skellefteå. Bilresan gick bra. Love sov ganska mycket och sen gjorde vi en paus i Umeå då han fick sträcka på sig och äta en varmkorv (riktig favorit). Vi kom fram till Skelleftå vid middagstid och då väntade en härlig middag med en god paj med skinka och grönsaker.
Det var lite vemodigt att komma till lägenheten, sist jag var där var för två år sedan, i samband med att morfar dog. Så det var konstigt men också så bekant att komma dit igen. Mormor har en trivsam lägenhet mitt i stan som passar henne alldeles utmärkt.
Love var till en början lite reserverad för Gun, men det gick över ganska snabbt. De har busat och haft kul hela helgen. Vi har njutit av god mat, gott fika och jag har fått den avlastning man får med en mormor och en mormorsmor i närheten. Jag fick tid att strosa på stan och bara ta det lugnt. Dessutom kom min faster Eva och hälsade på i lördags. Mycket trevligt.
Vi åkte också till morfars minnessten och tände ett ljus. Mamma hade med en spade så att vi kunde ta oss dit. Stenen ligger i en tallbacke, väldigt vackert till. Det kom några tårar för min älskade morfar men det det kändes fint att få komma dit. Sen åkte vi förbi Fjällgatan där mormor och morfar bodde förut. Vi hade sån tur att den nya ägaren (sen 20 år) var ute och hon bjöd in oss. Vilka minnen som kom tillbaka när vi kom in i hallen. Minnen av hur mormor och morfar mötte oss i hallen med kramar och hur vi barn snabbt som ögat kutade ner på nedervåningen och lekte med några häftiga dynor man kunde bygga koja med. Fina minnen och hujedamig vad fort det känns som att livet går.
Vi tackar mormor för fina dagar i det soliga och plusgradiga Skellet.
Det är dags att summera ännu ett år. Ett år som om möjligt har varit vårt bästa någonsin.