Endast Love och Therese är vaken. Även om det ibland tar emot att kliva upp under de tidiga morgontimmarna eller den sena kvällen för att ge Love mat, vill jag aldrig glömma känslan. Känslan som infinner sig när han lugnt och metodiskt äter från mitt bröst. Hur det känns som att bara vi två är vakna i hela världen. Hur han luktar och hur hans lilla kropp ligger i min famn. Hur han tar en paus från ätandet och tittar på mig och ler för att sedan fortsätta äta. Hur adventsstaken lyser i fönstret och hur snön faller utanför. Ibland vill man pausa livet och att allt alltid ska vara som det är nu.
Tillvaron börjar utkristallisera sig allt mer. Från att ha levt i en tillvaro där den ena dan aldrig har varit den andra lik börjar Loveliten hitta något som kan kallas rutiner. Peppar peppar, nästa vecka ser allt säkert helt annorlunda ut, men nu flyter det mesta på, på ett väldigt bra sätt.
Saffransbiscottis
Rockyroad
Tror på tomten
Pepparkaksmuffins
Stjärna
Hyacint fixar juldoften
Love brukar vakna mellan nio och tio på morgonen. Då ligger vi i sängen och busar och myser och jag passar på att läsa Sundsvalls Tidning. Sen äter jag frukost medan Love sitter i sin fåtölj (babysitter) eller gymmar på golvet. Framåt elva tar jag honom på tredje jäspen, lägger honom i vår säng, och så somnar han oftast inom fem minuter.
Det har hänt mycket i veckan så bloggen har fått vila några dagar. Besök från London, min födelsedag, bastu och Loves första vaccination för att nämna några.
Imorn ska vi fira lilla julafton tillsammans med familjerna Ekbäck och Melinder. Det är en återkommande tradition sen massor av år. Vi träffas hemma hos en av familjerna och äter julmat och byter julklappar och summerar året.
De senaste åren har det tillkommit nya deltagare. Förra året var det lille herr Ekbäcks första gång och i år är det Loves premiärkalas. Love är lite nervös inför det stora tabberaset och ville därför prova kläder ikväll för att hitta rätt outfit. Valet föll till slut på en cool skjorta som han fått av farbror Daniel och Anna. Han är superfin i den, även om han själv verkar tycka att en body egentligen är mer bekväm. Men vill man vara fin får man lida pin. Det inser nog Loveliten också…
Markus är i skrivandets stund på julfest i Hudiksvall. De äter en god middag och han har ska dessutom sova på hotellet där festen är. Det betyder att han kommer sova en lång (beroende på hans karaktär såklart) natt och sen äta hotellfrukost för att sedan dyka upp här vid tolvtiden. Det låter hyfsat skönt. Min kväll har sett lite annorlunda ut. Jag har bakat sirapslimpor och gjort marshmallowsgodis och tagit en promenad med Love. Vi har gått fram och tillbaka i stan i en timme. Han somnade direkt men det var så skönt när jag väl var ute. Nu sover han i sin mjuklift till köksfläktens brus och jag njuter av lugnet. Ska strax se vem som vinner Idol. Så jag unnar Mackan en härlig kväll och en skön natts sömn i hotellsängen. Allting har sin tid. Längtar tills det blir min tur att sova en hel natt – på hotell!
I söndags styrde vi vagnen mot Norra Berget för att besöka julmarknaden. Det var en genuin marknad och inte bara krafs. Marknaden hade det mesta för julstämningen; munkar, tomtar, rullrån och ljus. Men eftersom Markus hade fixat värsta fikat (varm choklad och härliga mackor och bullar) nöjde vi oss med en chokladmunk. Köpte även hemmagjord pepparkaksdeg så i veckan blir det pepparkaksbak.
En tjej sålde superfina retoinspirerade barnkläder. Tyvärr fanns inte mössan vi ville ha i rätt storlek, men jag fick med mig en stor dos inspiration för att försöka mig på att sy egna kläder. Hur svårt kan det vara? Säkert jättesvårt, men jag ska försöka ändå. Har fina gamla påslakan som jag ska börja testa med.
Efter några timmar på berget var det skönt att värma sig med en dusch och härlig fisksoppa till middag. Vi toppade av kvällen med en bit kladdkaka och en promenad med Love. Det börjar bli frustrerande att behöva gå ut nästan varje kväll. På ett sätt är det skönt att komma ut och få röra på sig och tillfälle att prata ostört. Men kvällen försvinner och det är svårt att få nånting gjort. Förhoppningsvis går det över snart, men varje kväll kring åttatiden blir Loveliten som förbytt, skriker och har svårt att komma i ro…Det är bara en kort stund på ett dygn, men det känns ändå jobbigt. Positivt är det dock att han sover bra på natten. Inatt sov han rekordlänge, 7,5 h!
Härligt med en kravlös, oplanerad lördag. Efter att ha dragit oss i sängen fram till kl 10 med en jollrande glad Love mellan oss klev vi upp och gjorde en brakfrukost. Vädret idag bestod av en gråmulen tråkig dag så vi skyndade oss inte direkt ut. På eftermiddagen runt kl 14 gled vi ner på stan med en sovande Love i vagnen. Tog en vända runt selångersån och in till stan igen där vi kikade på en snowboard/skidtävling på torget och kollade i affärer. Therese uppdaterade sin garderob efter att ha tappat åtskilliga kilon efter födseln. En citychic jacka och en snygg tunika blir fin till de stundande helgerna. Jag själv lyckades hitta en tröja som jag tror inte kommer krympa upp till naveln efter första tvätten, så jag är nöjd.
Väl hemma bevisade Love att han börjat kunna kontrollera rumpmusklerna (likt Thunder för er som följer mammas nya kille) då han – liggandes utan blöja på skötbordet – precisionsbombade morsan med en lös konsistens på en halvmeters avstånd. Jag stod bredvid och bevittnade infernot. Vi båda garvade över Loves nyfunna egenskaper.
Nu har vi käkat tacos (börjar bli en vanlig maträtt hos oss) och kikat på Robinson och sitter och slappar i soffan… Love äter sitt kvällsmål och ska förhoppningsvis snart somna innan vi tar nattmålet.
Kvällarna har varit lite jobbiga senaste veckan med många sena kvällpromenader för att få han att komma i ro och somna. Vi räknar kallt med att detta kommer att vända efter att han passerat 3 månadersgränsen då vi hört att många småbarnsmagar börjar komma till rätta med sina bestyr.
Imorn planerar vi att ta vår dagliga promenad till julmarknaden på norra berget. Återkommer om hur vi klarar av bestigningen.
Idag var två mammor och fikade hemma hos oss. Det är full rulle när man umgås med ett barn var. Alltid är det nån som skriker, bajsar eller måste äta. Men vi lyckades fika hyfsat ostört. Sen bäddade vi ner bebbarna för att gå på barnvagnsbio.
Ska erkänna att jag har fnyst åt sånna aktiviteter förut men nu är jag beredd att ändra uppfattning. I salongen fanns skötbord och micro för att fixa eventuella utmaningar.
Det var mysigt att glida ner i en fåtölj i biomörkret med en sovande Love i famnen. Han knystade knappt under hela filmen. Visst knorrade en del barn men filmen (Så olika) var textad så det var inga problem att hänga med. Så nu har vi klarat av Loves första biobesök och jag tror att det gav mersmak.
I söndags styrde jag och Loveliten bilen mot Kramfors för att hälsa på mormor och morfar och gammelmormor. Vi hade en mysig ”minihelg” tillsammans. Love myste och njöt av den odelade uppmärksamhet han får av mormor och morfar. De är verkligen entusiastiska!
Måndagsmorgonen snackade Love med Gun i en timme utan att sluta le. Förmiddagarna är Loves bästa tid på hela dagen. Sen tog vi en långprommis via Dollarstore där vi fyndade lite smått och gott.
På väg hem gjorde vi ett besök på mormors jobb. Love behandlades som en kunglighet och vaknade av att en massa damer stod runt hans vagn. Jag hade hoppats att han inte skulle vakna, eftersom uppvaknandet ibland är förenat med gallskrik…Men han vaknade, tittade sig omkring och log sitt bredaste leende, till damernas stora förtjusning.
Middagen bestod av mormors goda biffar med stuvade makaroner. Lillkillen var på gott humör ända tills han ballade ur och blev otröstlig. Så Loveliten fick somna i vagnen och jag fick njuta av folktomma gator och snöblandat regn. Men han somnade och det var allt som räknades!
