Mjölken rann till efter några dagar – med besked. Mycket mjölk och liten mun var ingen lyckad kombination. Mjölkstasen var ett faktum och jag gick in i en feberdimma. Har nog aldrig känt mig så sjuk. Fint att ha en man som fixade markservicen och tog hand om storkillarna. Brösten ömmade och jag grät mig genom vissa amningar. Det gjorde så ont. Men efter ont kom gott och det hela gav sig efter några dagar med mycket vilja och värktabletter. Tyckte så synd om Elis och Love som måste ha undrat vad mamma hade för sig. Äntligen var vi på banan igen.
