Kategorier
Månad: oktober 2012
Den här veckan har jag jobbat kväll och kommit hem strax före tolv på kvällen, legat speedad och vaken i minst en timme och sen vaknat vid sjutiden med gosiga barn som saknat sin mamma. ”Mamma är du hemma nu?” hördes från Loves rum en morgon. Han är duktig på att sätta ord på sina känslor. ”Mamma jag saknar dig när du är på jobbet”. ”Tänker du på mig då mamma?” Svaret på den frågan är utan tvekan ja. Fastän tempot har varit högt med elitseriehockey, liveskickning från näringslivsgala och andra arrangemangsjobb är tankarna på den lilla familjen aldrig långt borta. När klockan slår fem och jag vet att de äter, när det närmar sig läggdags och däremellan. Den här veckan är extrem för nästa vecka är jag ledig sex dagar och då blir det andra bullar. Men Elis är ny på dagis och det kändes märkligt att låta honom vara hemma med mig på dagarna. Men om sex veckor när det är dags igen, då kan jag förhoppningsvis ha dem hemma några timmar på förmiddagen så att vi får lite tid tillsammans. Jag har varit djuriskt trött de senaste två dagarna, det blir så otroligt intensivt och svårt med sömnen när barnen vaknar tidigt. I går var jag ledig och somnade sött i soffan kring nio. Det var välbehövligt. Nu slutar jag snart dagens arbetspass och får komma hem och träffa familjen en stund. Jag längtar. ”Mamma, pappa, El-issss och Ouvve – vi är en familj” som Love brukar säga.
Helgen gick fort men vi har hunnit med mycket. Mysfredag, hemmalördag med målning och fix, utelek, kväll med mys framför brasan var mycket populärt hos pojkarna. Besök på badhus, färdigtapeserat i Elis rum, loppis på fotbollsplanen, kvällsstök och mental förberedelse för fullspäckad vecka. Nu är det skarpt läge. Markus börjar jobba och killarna ska iväg på två dagis. Och jag bränner igång med en kvällsvecka. Önska oss lycka till.
I dag har varit en alldeles osedvanligt bra dag. Jag vet inte varför men den började med vacker krispig höstluft. Morgonsol. Sen följde ett jobb med helikopter, en kul morgonfika och effektivt arbete med helikopterbilderna.
På lunchen tog jag en rask promenad till mamma och åt min lunchlåda. Mysigt och lite overkligt – men nu bor de verkligen här, på riktigt! Vilken fantastisk lyx att gå ha dem så nära. I sin vardag. Och att bara kunna ses lite snabbt utan barn och annat, det känns hur bra som helst. Vi kan alla känna oss lyckliga!
Eftermiddagen spenderades på sjukhuset med spännande jobb. Har också knäckt en del viktiga tekniska grejer som gör att mitt dagliga jobb blir enklare.
Nu skumpar jag på en buss hem till killarna. Killarna som växer och gör framsteg åt höger och vänster. Killarna som varje dag värmer mitt hjärta och som får mig att älska det här smått kaotiska livet, lite mer än jag tror är möjligt, för varje dag som går.
