Månad: november 2011

Jag är förkyld och hostig och det tar på att vara en god mor till mina små. Men när jag har dem i vagnen är de lugna och fina och bara mina!

Det tog lite tid, några svordomar och en hel del koncentration men nu är det klart. Är mycket nöjd och stolt över mitt pepparkakshus som jag byggt enligt en mall från Hus & Hem. Love fick styra sitt pepparkaksbak, men mitt hus får han bara titta på. Mitt hus, bara mitt!

I måndags åkte jag, killarna och Johanna till Drakborgen för första gången. Love stortrivdes och utforskade stället med sin försiktiga nyfikenhet. Han åkte häst, hoppade hoppborg, klättrade och åkte flera rutschkanor. Elis tyckte också att det var spännande. Vi fikade och åkte sen till stan där vi lämnade av Johanna på sporthallen. Sen gick vi på stan och kollade in julskyltningen och tomtehusen i Vängåvan. I smått kaos plockade vi upp den liftande pappan och åkte hem i ilfart och käkade spagetti och köttfärssås. Love diggade ”Gakborgen” så det blir nog fler besök.

Elis är sex månader idag. Den lilla bebis jag höll på mitt bröst har börjat bli sin egen person. Han har en lugn personlighet och är glad och nöjd för det mesta. Han har tagit en naturlig plats i vår familj och kompletterar oss övriga på ett härligt sätt. När han är arg är han arg och när han är glad skrattar han tills han kiknar. Och glad och nöjd är han nästan jämnt. Han sover nätterna igenom och har så gjort sen han föddes. Hans största idol i livet heter Love. Det spelar ingen roll vad Love gör, Elis skrattar oftast ändå.

En vanlig dag vaknar Elis mellan sju och åtta. Han äter bröstmölk och är sedan glad i två timmar. Då ammas han igen och somnar sen som en klubbad i vagnen. Sover 1-2 timmar och ammas igen kring elva. Kring tolv / ett, sover han en timme. Vaknar, sitter upp och leker eller ligger och leker. Han sitter med stadig stil men med säkerhetskuddar. Gymmet är fortfarande kul, liksom skallror och allt som prasslar. Decilitermått funkar också fint. Elis är nöjd bara han får vara med. Han gillar inte att bli lämnad ensam i ett rum allt för länge. Elis rullar åt båda håll men han gör det inte så ofta. Kring ett äter han igen och sen äter och sover han kring tre. Ammas igen kring sex och äter en ganska stor portion med gröt en timme innan sovdags. Ammas och somnar oftast före åtta med ansiktet inborrat i Hoppe Hare.

När Love var bebis och innan vi fick Elis hade jag svårt att tänka mig hur kärleken till nästa barn skulle se ut. Vi hade ju redan det ”perfekta” barnet. Men sen kom Elis och naturen är som vanligt fiffig och logisk. Kärleken bara finns där och lyckan kunde inte vara större. Två underbara barn, ibland känns det för bra för att vara sant. Även om jag i skrivandets stund är kraschad efter några halvtaskiga förkylningsnätter.

Elis är en underbar kille som har framtiden för sig. Nu närmast med smakportioner, lek i gåstol och så småningom krypträning. Hujedamig, då blir det andra bullar. Grattis på halvårsdagen lille E!

Vissa tycker att det är trevligt men jag känner mig mest rädd. Rädd för att dra dubbelvagnen i modd, skotta för att komma ut med bilen samtidigt som jag ska tajma två barn. 8 plusgrader till veckan säger Markus. Toppen säger jag. Då kan vi njuta lite av den fina adventsstämningen. Och fortsätta kurera oss från förkylningen som vi alla har fått.

November har varit en riktig toppenmånad. Många soliga dagar och inte särskilt mycket regn och rusk. Idag efter dagis gick vi till lekparken och lekte och åt mellis. Härligt att vara ute under dagens få ljusa timmar. För min del får snön gärna dröja. Skrämd av förra vintern drar jag en lättnads suck varje snöfri morgon.