Markus har börjat jobba och Love går på dagis igen. Lite ovant att vara ensam med Elis, men väldigt skönt att få några lugna stunder med honom också. Hittills har det gått bra att vara ensam med pojkarna. Det är både läskigt och kul på samma gång!
Jag har rymt hemifrån några kvällar den senaste tiden. Nolbykullens skogar ropar på mig och jag svarar. Jag har plockat kantareller i skymningsljuset med imma på glasögonen och jag har njutit av varje steg i skogen, varje kantarell jag har plockat och av varje minut jag har haft för mig själv.
Det är så härligt att det funkar att jag försvinner en stund på kvällen. Det vinner vi alla på. Markus också, som serveras kantarelltoast på senkvällen. Jäklar, vad mycket kantareller det finns där ute!
Elis har börjat upptäcka sina händer, han studerar dem noggrant. Vi studerar honom med glädje när han tränar sin nya färdighet.
I dag på eftermiddagen tog Markus och Love en cykeltur till Juniskärs Café. Lillen och jag mötte upp med bilen. Vi avnjöt en landgång med havets läckerheter varvat med lite lagom mycket småbarnskaos. Ännu en bra dag ligger nu bakom oss.
Lill-Elis vägde in sig på BVC i dag: 7195 kg och 65 cm. Inte så liten med andra ord. Han ligger tre snäpp över kurvan. Det verkar som att lillebror kommer att bli en stooooor kille!
I dag har vi vilat våra kroppar från solen. Love och Markus åkte buss in till stan och jag och Elis tog bilen. Love tyckte att det var toppen. Vi käkade glass och strosade lite på ”schtåån” som Love säger. Precis när vi satte oss i bilen kom en rejäl åskskur – ibland ska man ha lite flyt!
