Jag har skrivit det förr och skriver det igen. Ibland önskar man att det gick att stanna tiden. Trycka på paus och bara vara där vi är nu. I nuet. Nuet är bra. Så harmoniskt. Så roligt. Så härligt. På så många sätt.
Amningen fungerar i princip som vanligt igen, Love är fortfarande lättstörd och otålig, men jag lär mig mina trix för att det ska fungera. Vilken lättnad att vara tillbaka på banan, amningen är viktig för mig. Det är vår stund och jag kan inte tänka mig att vara utan det än på lång tid. Djupare och mysigare kontakt med sitt barn kan nog vara svår att nå. Så, amningen är back on track, men förutom det så känns allt så kul nu. Vårvintersolen har börjat visa sig, vi har varit ute mycket och träffat folk. Men bäst av allt är att Love är en glad bebis. Nöjd och nyfiken. Han är lätt att söva och han sover hela natten. Ledsen blir han bara då det finns uppenbara anledningar, vilket gör det lätt att trösta honom.
Vi har det mysigt, på dagar och kvällar. Livet är harmonisk. Markus trivs på jobbet och har kul arbetsuppgifter och han verkar trivas hemma också. Det svåra är bara att få honom i säng….att få honom att lägga sig i tid alltså. Det är sällan han somnar före 23.00, men å andra sidan hinner han nästan alltid med tåget 06.08. Vad kan man säga, han är en kämpe min Markus.
Just nu får Jan Malmsjös melodi vara ledmotivet i vårt liv. Det kommer andra dagar och man vet aldrig vad som väntar. Plötsligt så händer det nåt. Stort eller litet. Något förändras eller utmanar. Men just nu stannar vi där vi är. Och njuter av stunden.
”Vår bästa tid är nu, vem minns den snö som kanske föll i fjol? vår bästa tid är nu, vem vet om morgondan har sol, har sol, har sol?” / J.M
